gojenta

Mitt huvud är ett hotell för psykopatiska tankar. Paranoida vandrare som kommer och tar in på ett rum över natten och som oftast aldrig checkar ut. Deras räkningar är skyhöga och deras luncher kaotiska. Närvaron av dessa Oinbjudna monster får mig att slava dygnet runt för dem.

– God afton herr Paranoida tanke, har dagen varit till ert belåtande?
-Nej absolut inte alls, jag tror att det är något på gång. Jag känner det, känner det i min kropp
- Jasså? Det säger du? Nej men låt mig genast sätta igång att undersöka det.
Och som den trogna hotell ägare jag är kan jag ju inte låta mina gäster husera här i Obelåtenhet. Så jag undersöker och jag gräver och jag spionerar.

– Godmorgon Herr paranoida tanke, har ni sovit gott?
- Nej absolut inte! Jag tror att någon annan har sovit på min kudde.
– Nej men vad säger du Herr paranoida tanke, det ska jag genast sätta igång att undersöka
Så jag kryper på knän för att söka efter hårstrån, jag vänder ut och in på alla ord som passerar i korridoren. Jag undersöker, jag gräver och jag spionerar ännu mera.

– Nej men se God dag Herr paranoida tanke, är det dags att checka ut nu?
-Nej absolut inte, jag vågar mig inte utanför den där dörren. Jag är rädd för att Hotellet försvinner upp i intet då.
– Nej men det tror jag inte Herr paranoida tanke, det här hotellet har stått här på samma fötter i 27 år. Det är ett gammalt och ärat familj hotell... Ni ska nog inte vara orolig Herr paranoida tanke
-mm nej kanske inte, hur har det gått med era undersökningar då?
-Ja jag fann inga tecken alls på att någon varit i erat sovrumm, därimot har jag fångat upp vissa ord, halva meningar och internet rester. Om vi sätter ihop dem kan vi få ingenting alls eller en hel värld som är med i en stor komplott mot just er.
– Ja JA, det var det jag visste säger Herr Paranoida tanke... En hel värld imot mig. Ja ja det var väl det jag visste. Vilka utom ordentligt fina bevis materiell ni har samlat ihop Kära hotell ägare.
– Ja fast jag vet just då inte det, det kan ju bara vara rester av just ingenting.
-NEJ nej inte alls inte alls, det är ju helt tydligt att den här halva meningen pekar rakt mot det jag sökt efter, och dessa internet rester, trasiga må vara, pekar också helt tydligt på att mina misstankar är helt befogade och dessutom rätt på spiken. Något stort är på gång, någon har sovit på min kudde och någon annan är ute och roar sig med Fru Paranoida tanke... Ja det var ju det jag sa hela tiden visst var det? Jag undrar om de inte tänker träffas inatt... Åh hemska tanke, skär in i hjärtat på mig, jag kommer nog inte få någon ro i natt heller på det här hemska hotellet
- Oj då kära hjärtanets, oroa er inte Herr paranoida tanke, jag ska genast sätta igång med att skaffa fram mer bevis åt er. Oroa er inte. Ni ska få sova gott inatt. Det lovar jag.
– Ja... om inte.
-Om inte?
-Om inte du också är med på den här komplotten? Förråda er egen hotell gäst? Det var det värsta jag varit med om. Här lägger man sin kropp och sin själ och vad gör ni? Hugger mig rätt i bröstet. Är det inte så?

Och så fortsätter de, om och om och om igen. Jag orkar inte vara deras Hotell mycket längre. Men hur bommar man igen sitt eget huvud? Hur stänger man dörren för ovälkomna gäster? Eller måste jag stänga hela hjärtat? Jag vill mycket hellre vara ett gammalt katt pensionat.