gojenta

Jag suckar redan innan jag vaknat av tanken på att den nya dagen är kommen. Jag vet vart jag ska och jag vet hur dagen ska bli. Jag ska till jobbet som personlig assistent och där ska jag sitta hela dagen och stirra i väggen och undra hur det ser ut i andra länder. Fundera på hur jag skulle kunna leva istället. Dagdrömma om dromedarer och våghalsiga äventyr i fjärran sago städer. Jag suckar och går upp. Jag suckar djupare och vandrar dit.

Idag när jag stod drömmande och stirrade ut igenom fönstret på den kalla vinter värld som står mig upp i halsen såg jag något jag inte sett förut. Fast jag stirrat ut genom samma fönster så många gånger förr upptäckte jag att jag inte sett allt. Där stod, bakom hus jag alltid sett, ett stort blått plåt hus. Ja jag tror iallafall att det var i plåt  för jag kunde inte riktigt se vad det  igentligen var.  Först blev jag lite fundersam, hade det stora blåa plåt huset alltid stått där? Och varför fanns det inga fönster? O andra sidan tänkte jag för mig själv, inte kunde de väl ha satt upp det över helgen för det var alldeles för stort för att bara sätta upp så där hux flux. Så vart kom det stora blåa plåt huset i från? Om det alltid stått där, varför hade jag aldrig sett det innan?

Förvirrad över min nya upptäckt gick jag åter igen och satte mig på min stol och stirrade i väggen några timmar till...  Man ser samma saker varje dag timme efter timme år efter år. Ändå kan man plötsligt upptäcka att man inte riktigt sett allt. Som en vän man kännt i många år som plötsligt visar en ny sida. Eller man upptäcker att man visst kan se Gud, i varje människa, i varje träd och i varje liten vind pust. Och de som tvivlar är bara de som inte tittat tillräckligt länge eller tillräckligt noga.

Mitt jobb tråkar verkligen ut mig just nu, när upptäckten av en blå stor plåt burk är dagens stora händelse då är det inte mycket kvar att hurra för. Till hösten kommer nya vindar med förändring. Och vad den än för med sig så hoppas jag att blåa plåt burkar och timmar av stirr i väggen inte är en av dem.